Genom att investera i företagsobligationer från nischade bolag inom defensiva sektorer siktar fonden Pareto Global Corporate Bond Fund på en årlig avkastning mellan 4-6 procent. En målsättning som blivit allt mer utmanande i den extrema räntemiljön som råder.

Riskinformation

Att en fond tidigare har ökat i värde är ingen garanti för att den ska göra det även i framtiden. Dina fondandelar kan öka eller minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. För mer information om risk se fondernas informationsbroschyr med fondbestämmelser.

Marknaden för solenergi har formligen exploderat de senaste åren och tillväxten ser bara ut att fortsätta. För det svenska solenergiföretaget Absolicon innebär det ett globalt intresse för sin världsledande teknik och en aktie som rusar.

I och med Parisöverenskommelsen att hålla klimatförändringarna under två grader förra året har världens länder åtagit sig att kraftigt sänka sitt beroende av fossila bränslen. Sverige går i bräschen och åtar sig att ha noll nettoutsläpp av växthusgaser till 2045. För att uppnå detta krävs såklart en stor omställning av det globala energisystemet och en av de stora vinnarna förväntas vara solenergi.

– Solenergibranschen har tidigare varit beroende av oljepriset. Men i och med Parisöverenskommelsen måste politikerna se till att skapa den här övergången, från olja till förnybar energi, oavsett vad oljepriset är, säger Joakim Byström, vd på solenergibolaget Absolicon om de nya förutsättningarna i branschen.

»Det är inga problem för industrin att betala för den omställningen. Framförallt inte när solenergin kostar hälften så mycket som olja och gas«

Läs mer om Absolicons teknik här. 

Delmarknad värd 3 000 miljarder

Absolicon är idag världsledande inom små paraboliska koncentrerande solfångare och specialiserade på industriella tillämpningar. De har utvecklat ett unikt system som låter dem byta ut mottagaren i det paraboliska tråget där solljuset fångas. Samma typ av solfångare kan därmed producera allt från solel och solvärme, till solånga och solkyla ur samma system.

För Absolicon innebär detta att man kan tillgodose en stor del av industrins olika energibehov, vilket öppnar upp en jättemarknad för bolaget. Enligt IEA kommer världens industriföretag att investera 3 000 miljarder kronor i solvärmedrivna processer fram till 2050.

– Det är ändå inte så mycket pengar som man kan tro. När USA tar fram ett nytt stridsflygplan kostar det 7 000 miljarder kronor. Så 3 000 miljarder kronor är inte så mycket ur ett ”BNP-perspektiv” och det är inga problem för industrin att betala för den omställningen. Framförallt inte när solenergin kostar hälften så mycket som olja och gas, förklarar Joakim Byström.

Att det globala intresset är stort för Absolicons teknik är också tydligt. I Europa har man inlett samarbeten med stora industrikunder och i höst kommer man bygga klart en första pilotanläggning för en stor industrikund i Grekland. Bolaget har också inlett förhandlingar med en potentiell kund i Kina, världens största marknad för förnyelsebar energi, och i oktober är man ett av de 50 företag som bjudits in till ”Asia-Pacific Summit on Low Carbon Technology” som annordnas av Asian Developement Bank.

Rusning på börsen

Den stora potentialen hos Absolicon återspeglas också på börsen. Bolagets aktie noterades på Aktietorget i slutet av juni med en teckningskurs på 40 kronor, bara tre månader senare är aktien uppe i över 100 kronor. Joakim Byström tror att kursutvecklingen till stor del beror på solenergi-branschens generella tillväxt. Men minst lika viktig är investerarnas tilltro på Absolicons strategi: att rikta in sig mot just stora industriföretag.

– De här stora företagen är ofta lite långsamma i starten men när de väl fått in det här i sina strukturer så är man beredda att implementera det på hundratals av sina fabriker. Vi har valt denna strategi för att få mycket stora volymer trots att vi vet att det tar lite längre tid.

Även Absolicons strategi att etablera en produktionslina i Kina är ett långsiktigt arbete med mål att leverera mycket stora volymer på den kinesiska marknaden. För att världen ska lyckas uppnå tvågradersmålet kommer det nämligen behövas storskaliga satsningar på solenergi och där tänker Joakim Byström och Absolicon dra sitt strå till stacken.

Läs mer om Absolicons strategi här.

Med hjälp av motorteknologi från ubåtar ska svenska Ripasso Energy lösa solenergins största utmaning – tillförlitligheten. Nu genomför bolaget en nyemission för att finansiera de första kommersiella projekten för sin unika uppfinning.

Solen är på många sätt den ultimata kraftkällan, som alstrar enorma mängder ren och förnybar energi. Dock återstår fortfarande en monumental utmaning för solenergin, nämligen tillgängligheten. Elektriciteten behöver helt enkelt kunna produceras när behovet är som störst och inte bara när solen skiner som mest.

Nu tror sig svenska Ripasso Energy ha lösningen på det här problemet. Genom en exklusiv licens från ubåtstillverkaren Kockums har man nämligen utvecklat en helt ny motortyp: den hybridiserade stirlingmotorn.

– Det unika med vår teknologi är att vi har utvecklat en tillsats som gör att när solen inte lyser så kan vi elda gas eller flytande bränsle för att driva motorn. På det viset kan vi få en garanterad tillgänglighet av elektricitet precis när man behöver den, berättar Gunnar Larsson, vd för Ripasso Energy och tidigare vd för Kockums.

»Med vår teknik får man en apparat som säkerställer leveransen samtidigt som kanske hälften av bränslet kan komma från solen istället för exempelvis diesel«

Se videon: Så fungerar Ripassos motor.

Unika fördelar

Stirlingmotorn bygger på ett slutet system, där gas omväxlande värms upp och kyls ned. Skillnaden i temperatur får gasen att expandera och dra ihop sig, vilket sedan driver mekaniken i motorn. På Kockums har man i över 30 år utvecklat den här typen av motorer för ubåtar och är idag världsledande.

När Gunnar Larsson grundade Ripasso Energy 2008 var målet därför att anpassa Kockums välbeprövade motor till att kunna drivas av både solenergi och andra bränslen. På så vis skapade man en solhybrid som utnyttjade solenergin maximalt, upp emot dubbelt så effektivt som konkurrerande tekniker. Samtidigt som man också kan säkerställa elleveransen även när solen inte skiner.

–  Vi tror att vår lösning kan passa väldigt bra som en ”stand alone”-lösning för exempelvis gruvor.  Det är en industriell verksamhet där säkerheten i elleverans är väsentlig. Med vår teknik får man en apparat som säkerställer leveransen samtidigt som kanske hälften av bränslet kan komma från solen istället för exempelvis diesel, förklarar Gunnar Larsson.   

De tidigare försök som gjorts med soldrivna stirlingmotorer har dock alla hindrats av höga produktionskostnader. Tillsammans med Sibbhultsverken i Skåne har Ripasso Energy därför arbetat hårt på att sänka kostnaderna. Genom att i hög grad använda sig av standardkomponenter från bilindustrin har man också lyckats få ner kostnaderna till en konkurrenskraftig nivå och dessutom fått en produktion som är enkel att skala upp.

 Läs mer om Ripassos Solhyrid här.

Första kommersiella projekten

Efter åtta år av utveckling närmar sig Ripasso Energy nu också äntligen kommersiell produktion. I våras tecknade man ett första ramavtal med en italiensk partner som planerar att genomföra 16 solhybridsprojekt med Ripassos lösning på Sicilien. Totalt innebär det en produktion av 100 motorer för Ripasso. 

För att finansiera omställningen till serieproduktion genomför Ripasso Energy i oktober även en nyemission. Emissionen, som man hoppas ska ta in 23 miljoner kronor, beskriver Gunnar Larsson som avgörande för bolaget. Ett lyckat genomförande av projekten på Sicilien skulle nämligen ge Ripasso både ett positivt kassaflöde och även fungera som en föregångare till fler och större affärer.

»Det finns ingen konkurrent som har samma typ av lösning, som kan åstadkomma den här tillgängligheten och kombinera bränslen med solenergi i samma apparat«

Läs mer om Ripassos Nyemission här.

Att framtidspotentialen för tekniken är stor är det heller ingen tvekan om. Solenergi har formligen exploderat de senaste åren och marknaden för endast termisk solkraft är idag 50 miljarder kronor årligen. Att Ripassos teknik erbjuder både högre verkningsgrad och större leveranssäkerhet innebär att man är väl positionerade för att ta marknadsandelar. 

– Det finns ingen konkurrent som har samma typ av lösning, som kan åstadkomma den här tillgängligheten och kombinera bränslen med solenergi i samma apparat, säger Gunnar Larsson.

Antikroppar som angriper tumörer, likt målsökande robotar, är det allra hetaste inom utvecklingen av nya cancerbehandlingar. Nästa år inleder Lundabolaget Cantargia patientstudier för sin antikropp, CAN04, som man hoppas kan bli ett helt nytt behandlingsalternativ för flera svårbehandlade cancerformer. 

Sedan 2002 har projekteringsföretaget Igrene sökt efter gasfyndigheter runt Siljansringen i Dalarna. Efter ett genombrott i det så kallade ”Morafältet” genomför bolaget nu en nyemission för att kunna påbörja den efterlängtade gasproduktionen.

”Vattenreservoarerna i Morafältet är så fyllda med gas att det vida överträffar vad vetenskapsmännen hade räknat med”, säger bolagets VD Mats Budh.

Att det finns gas runt Siljansringen är ingen nyhet enligt Mats Budh, vd på prospekteringsbolaget Igrene. I generationer har människor sett hur metangas sipprat upp och åstadkommit öppna hål i sjöisarna på vintrarna. Det som ingen hade väntat sig är dock vilken volym av gas som verkar finnas fångad runt Siljansringen.

– I början på maj gjorde vi ett enkelt produktionstest i ett hål som bara var 220 meter djupt. Men redan på 220 meter lösgjorde vi så enormt mycket gas att vi fick lov att avbryta det enkla testet medan vi fortfarande kunde stoppa gasen från att tränga upp ur djupet, säger Mats Budh.

Enligt Mats Budh beror de stora gasfyndigheterna runt Siljansringen på ett meteoritnedslag som inträffade för 377 miljoner år sedan. Nedslaget trasade sönder berggrunden runt Siljansringen vilket skapade reservoarer i urberget som kunde hålla kvar metangasen nära ytan. Till skillnad från många andra gasfyndigheter behöver man därför bara borra några hundra meter, snarare än några kilometer, för att hitta gasen.

»Redan på 220 meter lösgjorde vi så enormt mycket gas att vi fick lov att avbryta det enkla testet«

Det faktum att gasen är så lättillgänglig har länge varit den största fördelen för Igrene, då det innebär att fyndigheterna inte behöver vara särskilt stora för att bli kommersiellt gångbara. Men när man nu upptäckt att fyndigheterna verkar vara större än man tidigare trott, ser framtiden ännu ljusare ut för Igrene.

»Hur många miljarder kubikmeter metangas har vi då under fötterna i Morafältet?«

Läs mer Igrenes nyemission här

Nyemission för att starta produktion

Allra störst framgång har Igrene haft vid det så kallade Morafältet. Utifrån tester som bolaget gjort på berggrunden har ryska forskare räknat ut den teoretiska storleken på gasfyndigheten där. Enligt deras beräkningar uppskattas mängden metangas som kan utvinnas till mellan en halv och en miljard kubikmeter. Men enligt Mats Budh har Igrenes testhål visat att den beräkningen ligger i underkant.

– Vattenreservoarerna i Morafältet är så fyllda med gas att det vida överträffar vad vetenskapsmännen hade räknat med. De räknade med ungefär en kubikmeter gas per kubikmeter vatten. Vi kunde visa att vi faktiskt får ut fyra kubikmeter gas per kubikmeter vatten. Hur många miljarder kubikmeter metangas har vi då under fötterna i Morafältet? frågar sig Mats Budh.

Med dessa framgångar i ryggen genomför Igrene nu också en nyemission under september månad. Målet med nyemissionen är att ta in 23,5 miljoner kronor som ska gå till förberedelser för faktisk produktion av metangas. Det innefattar både att värva spetskompetens men också att projektera en produktionsanläggning. Dessutom återstår en del tester som krävs för att få ett slutgiltigt produktionstillstånd av staten. Just tillståndsprocessen ser Mats Budh också som den största osäkerheten kring när man kan börja den faktiska produktionen.

– Vi säger allt mellan 18 och 24 månader, berättar han.

58 miljarder dollar. Så stor är marknaden som det svenska läkemedelsbolaget Gabather tar sikte mot. I höst tar bolaget också några viktiga steg på vägen. Man öppnar både sitt eget labb och inleder marknadsföringen av sin första läkemedelskandidat.

Den 13 september öppnar Gabather sitt eget labb, i Astras Zenecas gamla lokaler i Södertälje, och tar därmed ett stort steg framåt i sin utveckling.

– Målet är att vi ska ta fram ett antal fler läkemedelskandidater som har en lite annan profil än den som vi jobbar med idag. Vi har tidigare arbetat med externa labb kring utveckling av ett antal substanser. Men det blir för dyrt att på daglig basis lägga ut forskning på det viset. Så det kommer vi bara göra i specialfall i framtiden och vi kommer själva arbeta med den dagliga forskningen, säger bolagets vd Bert Junno.

Gabathers läkemedel grundar sig på mer än 10 år av nordisk forskning kring signalsubstansen Gaba. Denna signalsubstans har visat sig ha en viktig inverkan på allt från inlärning, minne och sömnreglering till smärta, ångest och epilepsi. Genom sina patenterade molekyler, som påverkar hjärnans gaba-receptorer, hoppas Gabather nu kunna utveckla nya läkemedel för sjukdomar kopplade till det centrala nervsystemet. Läkemedel som dessutom har färre biverkningar än dagens alternativ.

»Vi hade vår första ”tox-studie” i våras och den visade ingen toxicitet så den biten ser vi inte som en större utmaning«

Fem fokusområden värda miljarder

I dagsläget är Gabather inriktade på fem fokusområden: antipsykotiska, antidepressiva och ångestdämpande läkemedel, smärtbehandlande läkemedel samt minnes- och kognitionsförbättrande läkemedel. Den totala marknadsstorleken för dessa fokusområden beräknar man själva till 58 miljarder dollar.

Allra längst har Gabather kommit med utvecklingen av en antipsykotisk läkemedelskandidat, GT-002, som man förväntar sig kunna genomföra kliniska studier på under nästa år.

– Vad vi håller på med just nu är validering inför kliniska studier, där ingår bland annat toxikologiska studier. Vi hade vår första större toxstudie i våras och den visade ingen toxicitet så den biten ser vi inte som en större utmaning, säger Bert Junno.

Baserat på de lärdomar man dragit av arbetet med GT-002 kommer man nu, i sitt eget labb, också att validera fler potentiella läkemedelskandidater. Något som Bert Junno menar är en viktig del av att bygga värde i bolaget och att trygga framtiden.

Läs mer om Gabathers teknik här.

»Nu tycker jag att vi är redo för att marknadsföra oss internationellt och vilket är just där som vår marknad finns, bland de stora läkemedelsbolagen«

Tar steget ut i världen

Samtidigt påbörjar bolaget under hösten också ett annat viktigt framtidsarbete, nämligen att börja sondera terrängen efter köpare av GT-002. Planen för bolaget har nämligen alltid varit att sälja vidare lovande läkemedelskandidater till stora läkemedelsbolag, som har rätt kanaler och expertis för att få ut dem på marknaden.

- Just nu samlar vi nya resultat från årets utvecklingsverksamhet för att kunna visa dem för större läkemedelsbolag. Vi för dialoger med olika bolag och med starka resultat blir substansen intressantare och ökar i värde. Därför blir det mer fokus på att sälja in produkten framöver när vi har goda resultat bakom oss.

För bolaget innebär detta ett nytt fokus mot att synas och under hösten kommer man därför delta  under en hel del bransch-event. Först ut blir Nordic Life Science Days i Stockholm 14-15 september där Bert Junno hoppas kunna knyta nya kontakter.

– Nu tycker jag att vi är redo för att marknadsföra oss internationellt och vilket är just där som vår marknad finns, bland de stora läkemedelsbolagen.

Med nya spel under produktion och samarbeten med tunga partners hoppas Three Gates bli Sveriges nästa spelunder. Efter en framgångsrik nyemission noteras bolaget nu också på NGM Nordic MTF den 16:e september.

Genom att studera proteinerna i exempelvis vårt blod hoppas forskare kunna hitta spår av cancer i ett mycket tidigare stadium. För svenska MedicWave är förhoppningen att ta en framträdande position på den marknaden genom att kombinera mjukvara för proteinanalys med molnlösningar och artificiell intelligens. Nu genomför man också en nyemission för att kunna ta produkten till marknaden.

– Det finns stora förhoppningar om att proteinanalyser ska kunna hitta spår av sjukdomar som cancer på ett mycket tidigare stadium. Det var det man hoppades kunna göra när man knäckte den genetiska koden för 15 år sedan men idag tror man att spår av förändringar kan synas mycket tidigare i proteinerna än i generna, säger Karl Hillgård vd på bolaget MedicWave

Halmstadsbaserade MedicWave har funnits sedan 2005 och är specialiserade på mjukvara för analys av biologisk data från masspektrometri-instrument, en teknik fick nobelpriset 2002. Kärnan i bolagets verksamhet är idag mjukvaran MedicWave Spectrolyzer som används för att att analysera proteiner. Proteomik, som det också kallas, är en snabbt växande marknad som enligt analysföretaget MarketsandMarkets kommer vara värd över 20 miljarder dollar 2018.

Billigare och mer användbart med molnet

Utmaningen som funnits kring proteinanlysen har dock varit de enorma datamängder som måste analyseras. Detta har inneburit att användaren behövt investera i väldigt kraftfulla datorer för att genomföra analysen. Dessutom har licenserna för mjukvarorna varit dyra, med en prislapp från 300 – 500 000  kronor och t.o.m. upp emot miljonen.

»Användaren behöver inte längre investera i dyra licenser, utan tecknar ett abonnemang med en låg månadsavgift och betalar därutöver en rörlig avgift baserad på användandet«

För att få en konkurrensmässig fördel bestämde sig MedicWave därför för att göra saker lite annorlunda inför kommersialiseringen av sin produkt. Mjukvaran hade redan fått bra respons från användare men genom att erbjuda den som en molntjänst skulle kunderna dessutom slippa investera i kraftfulla datorer. Utöver det skulle mjukvaran också säljas genom ett abonnemang, där kunden betalar efter hur mycket de använder tjänsten.

– Användaren behöver inte längre investera i dyra licenser, utan tecknar ett abonnemang med en låg månadsavgift och betalar därutöver en rörlig avgift baserad på användandet, säger Karl Hillgård.

»Genom dessa satsningar skapar vi de bästa förutsättningarna för bolaget att slutligen kommersialisera MedicWave Spectrolyzer och leverera avkastning till våra aktieägare«

Nyemission innan notering

Arbetet med att flytta mjukvaran till molnet påbörjades med en nyemission förra året. Emissionen blev dock inte fulltecknad vilket gjort flytten gått något långsammare än planerat. Enligt Karl Hillgård är man dock nöjda med utvecklingen som bolaget haft under det året som gått sedan emissionen. Bland annat har ekonomin i bolaget stärkts markant samtidigt som man ändå kommit långt med molnflytten och kunnat påbörja nästa steg i produktutvecklingen.

– Det vi gör nu och som ligger rätt i tiden är att vi introducerar maskinlärande eller artificiell intelligens, alltså att ju mer du använder produkten desto bättre blir den. Mjukvaran lär sig helt enkelt att känna igen mönster, säger Karl Hillgård.

Med denna starka utveckling i ryggen och en kommersialisering av produkten inom räckhåll genomför MedicWave nu en nyemission för att få in det kapital som krävs för att slutföra molnflytten  och ta bolaget till en börsintroduktion i slutet av året. För Karl Hillgård innebär det här en spännande period då alla de konkurrensmässiga fördelarna av beslutet att flytta till molnet slutligen kommer betala av sig.

– Genom dessa satsningar skapar vi de bästa förutsättningarna för bolaget att slutligen kommersialisera MedicWave Spectrolyzer och leverera avkastning till våra aktieägare.

Läs mer om emissionen här.

Efter 3 framgångsrika år, med en snittavkastning på 10 procent, breddar sig nu hedgefonden Advisor Multihedge. Genom en ny hävstångsvariant vill man rikta sig mot nya målgrupper. 

Riskinformation

Att en fond tidigare har ökat i värde är ingen garanti för att den ska göra det även i framtiden. Dina fondandelar kan öka eller minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. För mer information om risk se fondernas informationsbroschyr med fondbestämmelser.