Varje år föds cirka 15 miljoner barn i världen för tidigt, vilket motsvarar 11 procent av alla födslar. För att dessa barn ska få rätt näring används ofta donerad bröstmjölk som ett komplement till moderns egen mjölk. I många fall behöver den donerade mjölken dessutom berikas, exempelvis med protein, för att tillgodose barnets näringsbehov. För att optimera näringsinnehållet i den donerade mjölken har det svenska medicinteknikbolaget Miris utvecklat en helt unik lösning, baserad på infrarött ljus, som hjälper läkare att analysera mjölken.

– Inom analys av människomjölk har vi just nu en minimal konkurrens. Det enda alternativet till vår lösning är kemisk analys som förbrukar mycket av den donerade mjölken i provvolym, tar längre tid och är mer kostsamt. Dessutom är det inte särskilt miljövänligt, säger Camilla Sandberg, nytillträdd vd på Miris.

Den framtida globala marknaden för analys av bröstmjölk, sett till totalt installerat värde, beräknas till mellan 3,5 – 4,5 miljarder kronor och Miris har idag ett stort teknologiskt försprång till sina konkurrenter. För att ta tillvara på det försprånget har bolaget de senaste åren fokuserat allt mer på att utveckla sin försäljningsorganisation och att etablera sig på nya marknader. När Camilla Sandberg tillträdde vd-posten i oktober var därför huvuduppgiften att leda bolagets internationella expansion, där USA är nästa steg.

– En effekt av att lansera i USA är att många länder i världen ser till USA och FDA och vad de godkänner. Så detta bör få effekter globalt genom att det blir lättare att etablera sig och bli godkända i exempelvis Kanada samt de flesta asiatiska länder, säger Camilla Sandberg.

För att finansiera den globala expansionen genomförde Miris även en nyemission i mars. Emissionen tecknades till 177 procent men trots det skulle framtidsplanerna få dröja. Veckan efter uppdagades det nämligen att ett av bolagets analysinstrument överskattat proteinnivåerna i mjölkprov. Incidenten rapporterades till Läkemedelsverket och sedan april har verksamheten därför dominerats av det kostsamma arbetet med att validera varje enskilt instrument som användas för berikningsgrundande analys ute hos kund.

Efter några tunga månader ser dock läget ljusare ut för Miris. I början av november meddelade Läkemedelsverket nämligen att man avslutat ärendet, då de var nöjda med de kvalitetsåtgärder som bolaget vidtagit.

– Det var ett stort och omfattande arbete för en så här liten organisation att klara av. Jag är otroligt imponerad av allas bidrag. Men det har samtidigt medfört att de pengar bolaget fick in från emissionen har gått till detta arbete, istället för det som var avsett och därför behövs en ny emission genomföras.

»När vi genomfört emissionen kommer Miris att ha ett stort försprång före andra aktörer. För konkurrenterna kommer att dyka upp för eller senare«

Den nya emissionen som inleds den 25 november blir på så vis startskottet för ett avgörande 2017. Förhoppningen är att Miris FDA-ansökan ska godkännas under andra halvåret och att bolaget ska kunna påbörja sin marknadsföring i USA. I det marknadsföringsarbetet tror Camilla Sandberg att hennes långa erfarenhet av affärsutveckling och försäljning inom Life Science-branschen blir avgörande. Bland annat har hon arbetat i tio år på GE Healthcare Life Sciences, specialiserad inom outvecklade områden som cellterapi och regenerativ medicin.

– Mycket av vår marknadsföring handlar om utbildning. Om ett år vill jag att folk ska söka sig till vår hemsida för att hitta och dela information. Det är den enda vägen i en marknad som är så här ny, där du måste kunna dela dina erfarenheter.

Utöver satsningen i USA kommer pengarna från emissionen också bidra till arbetet med att ta fram en standardlösning för syntetisk bröstmjölk och en vidareutveckling av bolagets försäljningsorganisation. Redan idag täcker bolaget och dess distributörer 35 länder men enligt Camilla Sandberg är målet alltså att nå ännu fler.

– När vi genomfört emissionen kommer Miris att ha ett stort försprång före andra aktörer. För konkurrenterna kommer att dyka upp för eller senare. Så fort den här marknaden blir lite mer känd finns risken att de företag som är stora på mejerisidan ger sig in även här, säger Camilla Sandberg.