Förvaltaren: De blir vinnare på framtidens energimarknad



Med en snabb teknikutveckling inom förnybara alternativ står energimarknaden inför stora omvälvningar. Alexander Jansson som förvaltar CB Fonders globala miljöfond tipsar om var han ser de bästa investeringsmöjligheterna just nu.

CB Fonders globala miljöfond, CB Save Earth Fund, har sedan starten 2008 investerat i sektorer som ska drivas av strukturella tillväxttrender inom miljöområdet. De områden som förvaltarna identifierade som tillväxtcase vid fondens start - vatten, miljöteknik och förnybar energi - visade sig dock stå inför oanade utmaningar, inte minst kom finanskrisen olägligt för bolag verksamma inom miljöteknik och förnybar energi.

Enligt Alexander Jansson, en av fondens tre förvaltare, är tiden dock inne för bolag inom dessa verksamhetsområden. Samtidigt menar han att vattenbranschen, som presterat väl, förväntas fortsätta växa stabilt.

Vilka trender ser du driva utvecklingen för miljöteknik och förnybar energi?

– Energimarknaden befinner sig i ett paradigmskifte där den går från råvarubaserad till teknikbaserad. Det innebär att den går från en situation där högre efterfrågan innebär högre priser (begränsade råvaror) till att högre efterfrågan nu innebär lägre priser (obegränsad teknik). Teknikskiften har vi sett många av och det här skiljer sig inte från dem. När den nya tekniken får cirka 10 procent marknadsandel är det mycket snart "game-over" för den gamla tekniken, som blir ersatt av den nya. Av de stora teknikskiften vi sett kan vi konstatera att det går allt snabbare.

– Kostnaderna kommer att fortsätta falla, trots att de redan fallit väldigt mycket, prisutvecklingen kan jämföras med den för datorer. Redan på 2020-talet kommer vind och sol att vara de billigaste teknikerna i många länder. På 2030-talet kommer de att vara det i merparten av världen.

 

»Darwinismen börjar göra sitt: de svaga blir svagare och går omkull; de starka blir starkare och får allt bättre intjäning«

Investera i CB Save Earth Fund via Avanza.

Men med fallande priser, hur lönsam blir sektorn?

– Det bästa exemplet är förnybar energi i allmänhet - som gått från en omogen till en mer mogen sektor - och det danska vindkraftbolaget Vestas i synnerhet. De har gått från randen till konkurs till något så ovanligt som ett verkstadsbolag med tillväxt. Utöver bolagsspecifika åtgärder har det i Vestas fall handlat om att tillväxten i branschen kommit ner till mer hanterbara nivåer kring 4-7 procent. Det har medfört att bolaget kunnat minska på sina investeringar (och genom det förbättra lönsamheten). Dessutom beror det på att en mer mogen sektor har gett en större installerad bas som i sin tur ger upphov till mer höglönsam service. Cirka 25 procent av Vestas vinst kommer idag från service, där de har en marginal på cirka 18 procent. Totalt har bolaget en marginal på cirka 12 procent, vilket alltså är i linje med andra kvalitativa verkstadsbolag - men med skillnaden att Vestas är exponerat mot en strukturell tillväxtbransch och till skillnad från många andra verkstadsbolag bör kunna fortsätta växa.

– Solsektorn är å andra sidan fortfarande omogen och växer, i linje med det tidigare resonemanget, för snabbt för att vara riktigt intressant ur investeringssynpunkt. Men även här börjar vi se de första tecken på mognad, nämligen genom konsolidering. Från 2009 till 2015 gick de fem största tillverkarna av solpaneler från en sammanlagd marknadsandel om 5 procent till nästan 40 procent av marknaden. Som i alla industrier är konsolidering bra för lönsamheten, vilket vi också sett bland solbolagen, från en rekordlåg marginal på cirka 5 procent 2012 till en mer anständig marginal på cirka 25 procent 2015. Darwinismen börjar göra sitt: de svaga blir svagare och går omkull; de starka blir starkare och får allt bättre intjäning.

 

»Till skillnad från vad många tror vill man som investerare inte exponera sig mot de marknader och sektorer som växer snabbast utan de som har en strukturell tillväxt som är något högre än genomsnittet«

 Investera i CB Save Earth Fund via Nordnet.

Vad kan man förvänta sig i termer av avkastning?

– Till skillnad från vad många tror vill man som investerare inte exponera sig mot de marknader och sektorer som växer snabbast utan de som har en strukturell tillväxt som är något högre än genomsnittet. Den korta förklaringen är att bolag i de sektorer som växer mycket snabbt tvingas till mycket stora investeringar i ny kapacitet och att anställa ny personal. Det leder i sin tur till att  det blir lite blir kvar på sista raden till aktieägarna. Det är också vanligt med nyemissioner i den här fasen, vilket späder ut aktieägarna ytterligare.

– Vindsektorn har gått genom den här fasen och är idag mer mogen med en tillväxt på cirka 10 procent per år (drygt 3x global BNP). Därför tycker vi att det är mer attraktivt att äga aktier i den sektorn - trots att vi är mycket mer positiva till solenergi än vindenergi på lång sikt.

– Den här karaktäristiken ser vi tydligt när vi jämför respektive sektors överavkastning mot MSCI World per kalenderår sedan 2007. Vattensektorn har under hela perioden varit en mogen sektor exponerad mot strukturell tillväxt, vilket också har återspeglat sig i avkastningen som år efter år varit något högre eller i linje med världsindex. I början av tidsperioden var både miljöteknik och förnybar energi omogna och växte mycket kraftigt, vilket gav en avkastningsprofil som varierade markant mot världsindex - dessutom negativt för det mesta.

– I takt med att både miljöteknik och förnybar energi har mognat, har vi också sett att avkastningen konvergerat mer mot världsindex och allt mer börjat uppvisa en avkastningsprofil likt den för vattensektorn. Framåt tror vi att de här tre strukturella tillväxtsektorerna kommer att kunna ge en avkastning som år efter år är något bättre än världsindex. I en värld där nollränta och till och med minusränta börjar bli mer regel än undantag tror vi att det blir allt viktigare att hitta luckor av tillväxt för att få avkastning på sitt kapital, då obefintlig tillväxt är sjukdomen och låga räntor symptomet.

Hur ser utvecklingen ut regionalt, Europa kontra Asien till exempel?

– Grovt kan man säga att bolag inom förnybar energi (framförallt sol) finns i Asien (framförallt Kina), bolag inom miljöteknik finns i Europa (hård lagstiftning under lång tid som skapat en marknad) och bolag inom vattensektorn i USA. Efterfrågan är inte helt olik den heller, där de stora investeringarna i förnybar energi kommer att göras i Asien medan energieffektivisering är det stora temat i Europa och uppgradering av vatteninfrastukturen gäller i USA.

Vilka risker finns?

– Oljeprisets utveckling brukade vara en hög risk för sektorn men detta har klingat av i takt med att sektorn har mognat och förnybar energi har gått från nisch till mainstream, vilket lett till lägre känslighet för externa chocker. Ser man till de stora oljeprisfall som skett sedan 2008 har dessa drabbat förnybar energi och miljöteknik hårt, däremot har den senaste nedgången parerats bättre. Vatten har i princip varit opåverkat av oljeprisnedgångar historiskt, så även under den senaste nedgången.

– För en investerare som söker exponering mot energi men som samtidigt vill ha en "hedge" mot en eventuellt fortsatt kräftgång för bolag inom fossil energi, är miljöteknik och förnybar energi intressanta alternativ - men vattensektorn förblir den stabila basen.

 Investera i CB Save Earth Fund via Swedbank.

Presenteras av

Namn: CB Save Earth Fund

Startdatum:2008-06-09

Aktuellt: Placera (Avanza) rekommenderar fonden: ”Placera i världens mest spännande miljöbolag”; ”Så sparar jag till barnen 

Förvaltat kapital: ca: 210 miljoner kronor

Förvaltningsavgift: 1,0% 

Active Share: 98% 

Risk/avkastningsprofil: 5 av 7 

Förvaltare: Carl Bernadotte, Marcus Grimfors, Alexander Jansson

Några distributörer: AvanzaNordnet
Swedbank. 

Läs mer på www.cbfonder.se  

Följ CB Fonder

facebooklinkedin

Alexander Jansson, Förvaltare för CB Save Earth Fund.

Riskinformation

Investeringar i fonder är alltid förenade med en ekonomisk risk. De pengar som placeras i fonden kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att en investerare får tillbaka hela det insatta kapitalet. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.

För mer information se fondens faktablad, fullständiga prospekt, halvårs- samt årsredovisning som finns tillgängliga på www.cbfonder.se.

Redaktionen