• SIX Sweden Index 256.29 0.45%
  • SIX Norway Index 182.59 -0.33%
  • SIX Denmark Index 238.6 -0.4%
  • SIX Finland Index 144.28 0.37%

Efter en månad med Trump – så har ekonomin svarat



Mycket snack, men väldigt lite som är värt att kallas ekonomisk politik. Trumps första månad vid makten har inte gjort några större ekonomiska avtryck.

- När Obama kom till makten var ekonomin i fritt fall, men nu är den stabil och på gränsen till maximalt kapacitetsutnyttjande, så när Trump säger att han ska öka tillväxten har jag väldigt svårt att tro honom.

Det säger Arne Bigsten, seniorprofessor i nationalekonomi vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

- Den amerikanska ekonomin har de senaste tre åren haft en stark tillväxt och arbetslösheten har sjunkit gradvis och är nu nere under fem procent. Om Gud är god kanske man kan fortsätta att få tillväxten att ligga på runt två procent de närmaste åren, men att som Trump säga att hans reformer ska leda till en tillväxt på 3,5 procent, det tror jag inte är möjligt.

Reformer ja. Arne Bigsten är inte särskilt imponerad av vad den nye amerikanske presidenten har gjort för insatser för ekonomin hittills under sin första tid vid makten.

- Han uttalar sig konstant via 140 tecken och är i TV och skriver under papper, men någon egentlig ekonomisk politik har han inte ägnat sig åt. Det enda han har gjort konkret som har påverkat ekonomin var inreseförbudet, och det var negativt för de amerikanska företagen eftersom det innebar att experter och andra personer de behövde inte kunde resa in i landet.

Inte heller Trumps löfte om att lyfta mängden amerikaner som arbetar inom produktion i industrin tror Arne Bigsten går att realisera.

- Efter andra världskriget jobbade 40 procent av amerikanerna inom produktionen men den kurvan har fallit konstant till dagens cirka 10 procent. Att han skulle kunna få den att vända uppåt i den värld vi har idag ser jag inte som särskilt sannolikt.

Reformerna fortfarande bara ord

De utlovade skattereformerna med kraftig sänkta skatter för företag och de mest välbärgade har efter en månad fortfarande inte blivit mer än ord. Och Arne Bigsten menar att Trumps planer på skattesänkningar, handelshinder och försämringar i socialförsäkringen visserligen kan ge ekonomin positiva effekter på kort sikt, men att det snarare skapar ekonomiska problem på lång sikt.

- Sänkta miljökrav för företagen kan på längre sikt leda till kostbara miljöproblem, och ökade svårigheter för den fattigaste halvan av befolkningen, som inte har fått några reallöneökningar de senaste 30 åren, kan leda till kostsamma sociala problem.

Dessutom är Arne Bigsten tveksam till om Trump ens kan få igenom sin ekonomiska politik i kongressen och senaten.

- Republikanerna har visserligen majoritet, men de gillar traditionellt frihandel och ogillar budgetunderskott, vilket kan göra det svårt för Trump att få igenom sina idéer om stora skattesänkningar samtidigt som han vill genomföra kostsamma satsningar på infrastruktur.

Ytterligare en faktor som är negativ för näringslivet är Trumps tendens att byta åsikt lika snabbt som han twittrar.

- Företag ogillar osäkerhet, man vill ha säkra papper och veta vad som gäller. Även om de gillar lägre skatter så kan osäkerheten få dem att bli försiktigare i sina planer än vad de varit hittills.

Än så länge har ekonomin inte reagerat med vare sig bu eller bä på maktskiftet. Både börsen och räntorna ligger på samma nivåer som i januari, däremot har inflationen stigit något samtidigt som dollarn har försvagats från 9,40 i november till strax under 9 kronor i mitten på februari.

- Är man intresserad av att investera i USA gäller det att även fortsättningsvis hålla koll på de här parametrarna, men man ska samtidigt vara medveten om att börsen har varit på uppgång länge och att framtida förväntningar efter alla Trumps löften redan är inbakade i den uppgången. Hittills har han inte gjort något annat än att röra upp damm, och jag är inte säker på att han kommer att kunna göra mycket mer än så heller.



Karin Aase

Ekonomijournalist