En nation beroende av tung basindustri i ekonomiskt nedgång? Eller en ekonomi där tjänstesektorn står för 52 procent av BNP och där e-handel och ökad miljömedvetenhet ger stora investeringsmöjligheter? Kinas ekonomi är inte längre det vi trodde att den var.
När USA valde protektionisten och klimatförnekaren Donald Trump till president i höstas klev Kina fram som en uttalad företrädare för frihandel och globala miljöavtal. Något som gjorde många förvånade, men som enligt David Hallgren, handelssekreterare på Business Sweden i Beijing, egentligen inte är särskilt oväntat.
- Bilden av Kinas ekonomi är väldigt tudelad. Å ena sidan pratas det om att tillväxten gradvis saktar av och att den tunga industrin har skapat stora miljöproblem. Men samtidigt ser vi också en väldigt positiv utveckling.
För Kina står fortfarande för en tredjedel av den globala tillväxten, men nu är det tjänstesektorn som dominerar. Redan idag står den för 52 procent av Kinas BNP och andelen växer konstant, samtidigt som 65 procent av BNP drivs av efterfrågan från inhemsk privatkonsumtion, siffror som är i linje med både Japan och USA.
- Tillväxten minskar visserligen, men man ska vara medveten om att den gör det från väldigt höga nivåer. Trots minskningen beräknas den i år att landa på 6,5 procent, och då främst drivet av sektorer som man inte traditionellt förknippar med Kina.
Den här förflyttningen beror enligt David Hallgren dels på en växande medelklass som har sett den disponibla inkomsten per capita fyrdubblas det senaste decenniet, dels på en mycket medveten politisk linje.
- Man har insett att man inte kan fortsätta att konkurrera med tung basindustri, dels på grund av de högre lönenivåerna men också på grund av att miljöpåverkan blir ohållbar.
Vad innebär då det här för Kinas ekonomi på lång sikt?
- För det första ser vi inga skäl till att Kina inte skulle lyckas med sin soft landing där tillväxten tillåts sjunka gradvis samtidigt som fokus flyttas från basindustri till tjänstesektor. Det finns orosmoln som ökad skuldsättning, men på sikt kommer Kina att ha en betydligt sundare, mer konsumtionsdriven ekonomi än man haft tidigare.
Dessutom har det ökade fokuset på miljöproblem skapat nya tillväxtmöjligheter. Sedan 2013 har politiken skiftat från att i princip ignorera frågan till att idag ta i med hårdhandskarna.
- Miljöproblemen har blivit så påtagliga att allmänheten kräver åtgärder. Än så länge har man inte kommit så långt som retoriken kan ge sken av, men det har skett förbättringar och man har väldigt ambitiösa planer. Eftersom svenska företag generellt sett är duktiga på miljöfrågor har de en konkurrensfördel jämfört med inhemska företag som får svårare att anpassa sig till de nya kraven.
Men den nya miljömedvetenheten skapar också nya affärsmöjligheter för företag som kan erbjuda produkter och tjänster inom till exempel energieffektivisering och luftrening.
- Kina är idag den överlägset största marknaden för förnyelsebar energi, något som skapar spännande möjligheter.
Växande privatkonsumtion
Även på privatsidan finns stora affärsmöjligheter. Om privatefterfrågan för tio år bestod av en liten grupp nyrika som efterfrågade lyxprodukter domineras marknaden idag av en växande medelklass som efterfrågar samma produkter som medelklass i andra länder.
- Dessutom växer e-handeln och Kina är nu världens största e-handelsmarknad för privatpersoner i både absoluta och relativa tal.
Vad betyder då den här utvecklingen för den som vill investera mot den Kinesiska marknaden? Enligt David Hallgren är det säkraste sättet att investera i svenska bolag som har exponering mot den kinesiska privatmarknaden eller som kan hjälpa till med omställningen mot en mer miljövänlig, automatiserad industri.
- Där finns stora tillväxtmöjligheter, och jag skulle säga att det här är det säkraste kortet om man vill investera med inriktning mot Kina. Sedan finns såklart möjligheter att investera även i kinesiska bolag, men då ska man vara medveten om att transparensen är sämre här och att det leder till en mer volatil och svårförutsägbar marknad. I så fall skulle jag säga att det är säkrare att investera i en indexfond snarare än i enskilda aktier.
