I takt med att värdet på kryptovalutan Bitcoin skjutit i höjden de senaste veckorna har fler och fler experter nu börjat tala om en spekulationsbubbla. Tittar vi tillbaka på några av de stora bubblorna genom historien så är det också enkelt att se likheterna. Här är tre historiska bubblor som skakade sin tid.

Tulpanhysterin

Den så kallade tulpanhysterin som drabbade Nederländerna på 1630-talet beskrivs av många som det första exemplet på en spekulationsbubbla. Tulpanen hade importerats till Europa under slutet av 1500-talet och blev snabbt populär bland den europeiska aristokratin. Genomslaget blev extra stort i handelsnationen Nederländerna som då var Europas rikaste land. Där hade både aristokratin, handelsmännen och den växande medelklassen pengar över att spendera på lyxprodukter som tulpaner.

Under 1630-talet började priserna på tulpanlökarna accelerera när allt fler började köpa tulpanlökar i spekulationssyfte, med målet att sälja de vidare till ett högre pris i framtiden. Ryktet om att det gick att tjäna pengar på tulpanlökar spred sig genom samhällsskikten och lockade nya investerare. När hysteriens stod i full blom, i januari 1637, kunde en tulpanlök byta ägare ett tiotal gånger per dag och värdet på en sällsynt lök var tio gånger högre än den genomsnittliga årsinkomsten. I februari sprack bubblan till slut, värdet på tulpanlökarna störtdök och många investerare blev totalt ruinerade.

Söderhavsbubblan

Ett annat klassiskt exempel på en finansiell bubbla är den så kallade söderhavsbubblan. Den här spekulationsbubblan tog sin början 1716 när det brittiska handelskompaniet South Sea Company beviljades ett handelsmonopol för Sydamerika. Bland de britter som hade pengar över att investera spreds sig snabbt rykten, påeldade av bolaget självt, om det enorma rikedomar som handelsbolaget skulle hämta hem.

Som en följd av ryktesspridningen blev South Sea Companys aktier extremt eftertraktade bland den växande gruppen av brittiska investerare. 1720 började investerare dock inse att det kraftigt uppblåsta värdet på bolagets aktier inte överhuvudtaget motsvarades av dess blygsamma vinster. När ledningen av South Sea Company började sälja av sina egna aktier utlöstes därför en panik som spräckte bubblan och fick aktierna att falla handlöst. En av de som förlorade en förmögenhet var fysiker Sir Isaac Newton som beskrev sin upplevelse med orden: ”I can calculate the movement of the stars, but not the madness of men” 

IT-bubblan

När persondatorn och internet fick sitt stora genombrott under mittan av 1990-talet sågs detta av många som startskottet för en helt ny digital ekonomi. Inom industri efter industri lanserade digitala entreprenörer, ivrigt påhejade av medierna, nya bolag vars digitala affärsmodeller skulle revolutionera hur vi shoppade och levde. Visionerna låg dock ofta en bra bit före tekniken, vilket gjorde att affärsmodellerna ofta blev svåra att genomföra i praktiken.

Bland investerare fanns dock en extrem tilltro till den här ”nya ekonomin” och de nystartade bolagen hade därför inga svårigheter att locka till sig pengar, trots att de hade svårt att nå lönsamhet. Även allmänheten drogs med i spekulationen och it-aktier blev snabbt investeringen på allas läppar. På börsen gick it-bolagen som tåget och under de fem månaderna innan bubblan sprack, i mars år 2000, hade den svenska aktiebörsens generalindex stigit med 80 procent. När it-bubblan väl sprack blev det dock en rejäl kalldusch för börsen och för Stockholmsbörsen dröjde det till sommaren 2007 innan rekordnivån från 2000 kunde slås.