Julhandeln 2018 går mot nytt rekord – och beräknas stiga med tre procent jämfört med 2017. Enligt prognosen kommer julhandeln att omsätta 79,7 miljarder kronor. Men trots de höga siffrorna sjunker framtidsoptimismen bland många handlare.
December är handelns starkaste månad – och omsättningen ökar för varje år. December månads beräknade omsättning på nästan 80 miljarder kronor innebär att varje person i genomsnitt köper detaljhandelsvaror för 7 817 kronor i december. Det fördelas på cirka 3354 kronor i dagligvaruhandeln och 4462 kronor i sällanköpsvaruhandeln. Det innebär en ökning per person med 1500 kronor jämfört med ett snitt av årets elva andra månader, enligt siffror från HUI Research, tidigare känt som Handelns utredningsinstitut.
Stark ekonomi
Det finns flera anledning till den starka julhandeln. Hushållen är köpstarka tack vare fortsatt högkonjunktur och minusränta, samtidigt som befolkningen ökar. Den starka julhandeln får effekter på nationell nivå. Julhandeln väntas totalt generera 29 miljarder till statskassan. För att möta den ökande försäljningen uppger tre av tio handlare att man kommer att ta in extra personal. Det gör att julhandeln genererar upp till 20 000 extrajobb, enligt arbetsgivarorganisationen Svensk Handel.
– När det är bra fart i handeln blir det bra fart i den svenska ekonomin. Julhandeln utklassar många arbetsmarknadspolitiska åtgärder när det kommer till att skapa vägar in på arbetsmarknaden. Under jul- och nyårshelgen ger handeln många unga möjligheten att få in foten på arbetsmarknaden, säger Karin Johansson, vd på Svensk Handel i ett pressmeddelande.
Till jul planerar knappt hälften av konsumenterna, 48 procent, att köpa merparten av julklapparna på orten där de bor, medan var tredje konsument säger att de kommer att köpa de flesta julklapparna på nätet.
Extra nöjda kan e-handlarna vara. E-handeln väntas slå försäljningsrekord med god marginal under årets julhandel. E-handeln har växt snabbt under 2018 och tillväxten bedöms enligt PostNord uppgå till cirka 10 miljarder kronor under helåret 2018. Många svenskar kommer sannolikt att beställa hem sin julmat via nätet. Även tillväxten i sällanköpsvaruhandeln sker på nätet, enligt HUI.
Pessimism bland handlarna
Men trots de goda siffrorna är många handlare pessimistiska inför framtiden. Det visar Svensk Handels så kallade Framtidsindikator, som mäter framtidstron bland handlarna. Enligt den vänder framtidsförväntningarna i handeln nedåt. Optimismen bland både e-handlare och butiker minskar i december.
Framtidsindikatorn minskar bland e-handlare med 13,1 procentenheter och landar på 107,6 för decembermånad. Framförallt är det tron på framtida försäljning och lönsamhet som minskar. Minskningen ska dock ses i ljuset av att november var en starkt månad, inte minst för att Black Friday, som är en stark försäljningsperiod, inträffade då.
– Tillväxten inom handeln sker på nätet och framtidstron bland e-handlarna har varit stark under året. Black Friday är lilla julafton för många nätbutiker och med shoppingdagen bakom oss minskar förväntningarna på den framtida försäljningen bland nätbutikerna, säger Johan Davidson, chefsekonom på Svensk Handel, i ett pressmeddelande.
Framtidstron bland butikerna minskade med 3,7 procentenheter och stannar på 97,1 för december.
– Det är många butiker som behöver en lyckad julhandel för att summera året med svarta siffror, säger Johan Davidson.
Oron baseras också på den kommande konjunkturen, som är på väg att mattas av. Tredje kvartalet bjöd på negativ BNP-tillväxt på kvartalsbasis för första gången sedan 2013. HUI Research spår att årets helårstillväxt landar på 2,4 procent för att sedan sjunka till 1,8 procent under 2019 och 1,4 procent under 2020.
