Så hittar du rätt bland hållbara investeringar

Enligt en undersökning som TNS Sifo genomförde förra året hade 23 procent av svenskarna en fond som de valt för att den har en hållbar inriktning. I samma undersökning fick de tillfrågade även rangordna hur betydelsefull just hållbarhetsfaktorn var när de valde fond och den genomsnittliga siffran hamnade på 4,1 - på en femgradig skala.

– Jag skulle vilja säga att ”supermiljöåret” 2015 var det som gjorde att hållbart sparande tog nästa steg. Dels för gemene man, men kanske framförallt för institutionella investerare som börjat ställa nya krav på oss, säger Lars Pettersson som arbetar med försäljning mot institutionella investerare på SPP/Storebrands kapitalförvaltning. 

För SPP/Storebrand är hållbarhet visserligen inte något nytt. Koncernen har haft ett eget hållbarhetsteam sedan 1995 och har länge gått i bräschen för hållbara investeringar. Men samtidigt har utvecklingstakten inom hållbara investeringar ökat markant de senaste åren. Idag har nämligen i stort sett alla kommuner och landsting tydliga klimat- och miljömål som innebär att de måste sänka koldioxidavtrycket även för sina investeringar. Samtidigt innebär den gröna omställningen också att hållbara investeringar blir allt mer attraktiva ur ett rent ekonomiskt perspektiv.

Att satsa på hållbara investeringar är på så vis inte bara en fråga om samvete utan också en strategi som långsiktigt lönar sig rent ekonomiskt. Utmaningen för investerare är dock att hitta rätt i den uppsjö av etiska och hållbara fonder som finns till buds. Enligt Lars Pettersson är det därför viktigt att verkligen granska vad olika fonder menar med hållbarhet och vilken strategi de tillämpar.

Läs mer om hur SPP fondern arbetar med hållbara investeringar.

Välja bort

Den mest grundläggande nivån Lars Pettersson tycker att en investerare ska titta på är exkluderingar, alltså vilka bolag som en fond väljer bort. På SPP/Storebrand har man exempelvis två olika typer av exkluderingar. Man väljer dels bort företag som bryter mot internationella normer eller lagar, såsom brott mot mänskliga rättigheter eller korruption. Dessutom väljs alla bolag inom tobak bort samt bolag som sysslar med kontroversiella vapen eller som anses ha en ”allvarlig miljö- och klimatpåverkan”.

Utöver denna grundläggande exkludering, som gäller för alla deras fonder, har SPP/Storebrand dessutom utökade hållbarhetskriterier för femton av fonderna. Dessa kriterier innebär att fonderna inte heller investerar i några bolag inom vapen, alkohol, spel eller pornografi. Dessutom väljer åtta av dessa fonder bort bolag som har mer än fem procent av sin omsättning från fossil energi.

Något som gör SPP/Storebrand unika är att man även genomför en hållbarhetsrating, ett betyg,  på alla bolag som finns i deras investeringsuniversum – idag cirka 2 500 bolag som rankas mellan 0 och 100. Utifrån denna ranking väljer man även bort de 10 procent av bolagen som får allra lägst betyg.

– Det är ett kriterium som vi kallar ”worst-in-class”. Det är vi, så vitt jag vet, unika med i världen. 

Läs mer: Så väljer SPP Fonder bort bolag i sina fonder. 
 
Välja in

Att exkludera vissa bolag kan därmed ses som den mest grundläggande aspekten av hållbara investeringar. Men för den som vill gå ännu längre kan det också vara aktuellt att ”välja in” bolag som är bra på hållbarhet eller som kan lösa världens klimatutmaningar. Historiskt sett så har den typen av investeringar skett genom nischade och aktiva fonder men på SPP/Storebrand har man det senaste året lanserat en ny typ av fossilfria och indexnära fonder, de så kallade Plusfonderna.

Till skillnad från andra indexnära och fossilfria fonder följer inte Plusfonderna ett fossilfritt index. Istället använder förvaltarna en optimeringsstrategi som gör det möjligt att följa ett vanligt index, trots att man helt exkluderar bolag inom fossila bränslen och dessutom viktar upp bolag med lågt koldioxidavtryck och högt hållbarhetsbetyg. Fonden får på så vis fördelarna hos en helt vanlig indexfond men blir mycket mer hållbar.

– Det har varit ifrågasatt att man kan göra indexnära förvaltning fossilfri, eftersom det är så många bolag som ska exkluderas. Det har vi nu visat med våra Plusfonder att det går att göra alldeles utmärkt.

Optimeringen gör förvaltarna genom att hitta bolag med en hög hållbarhetsbetyg som, rent finansiellt, korrelerar väl med bolagen som valts bort. På så vis får fonden ett lågt ”tracking error" gentemot index, samtidigt som den får ett mycket högre genomsnittligt hållbarhetsbetyg. För den SPP Global Plus är exempelvis genomsnittsbetyget 81, jämfört med 64 för världsindex. Utöver detta investerar SPP Global Plus dessutom upp till 10 procent av sitt kapital i så kallade lösningsbolag, alltså bolag som ska leverera lösningar på klimat- och miljöutmaningar.

Läs mer om Plusfonderna här.

Hållbarhetsprofiler hjälper

Enligt Lars Pettersson är SPPs Plusfonder ett bra exempel på hur långt utvecklingen av hållbara investeringar kommit. Idag behöver man nämligen inte göra avkall på varken avkastning eller risk när man väljer att investera i hållbara fonder. Det som dock krävs av investerare är att faktiskt utvärdera vilken typ av hållbar fond man är intresserad av och sätta sig in i fondbolagens strategier. Där menar Lars Pettersson att Swesifs hållbarhetsprofiler är ett bra verktyg för att hitta rätt.

– Där får man en uppfattning ifall det som ligger en varmt om hjärtat fångas i fonden. Finns det exklusionskriterier? Väljer förvaltaren in någonting? Påverkar förvaltaren bolagen? Sedan tycker jag det viktiga är att fråga sig själv: Vill jag ha en indexnära fond, till lågt pris, eller vill jag ha en aktiv förvaltning? Vad finns det för utbud då?